Behandlingen av typ 2-diabetes är individuell

Behandlingen av denna folksjukdom är förknippad med många felaktiga föreställningar

Vid behandling av diabetes räcker det inte med ett piller om dagen för att hålla doktorn borta. Medicin kan varken ersätta motion eller hälsosam mat. – Enbart med medicinering uppnås inte samma resultat som genom att till exempel gå ner i vikt tio kilo, säger specialistläkaren Pirjo Ilanne-Parikka. Trots det måste all ordinerad medicin tas.

”Det borde jag ha förstått”

Diabetesförbundets överläkare, MD och specialist på invärtes sjukdomar Pirjo Ilanne-Parikka har flera patienter som vaknat till insikt på mottagningen då de fått sin diabetesdiagnos. Det är lätt att vara efterklok och se symtom som funnits där i åratal adderas ihop med ärftlighet – allt ter sig plötsligt mycket tydligt. Samtidigt förundras man över varför man inte ens kom att tänka på sjukdomen tidigare.

Många har haft typ 2-diabetes utan att veta om det långt innan det första symtomet upptäcks. Det första symtomet kan vara en följdsjukdom till diabetes såsom en hjärtinfarkt.

Det lönar sig inte att ignorera eventuella symtom. – Klassiska symtom, såsom ökat urineringsbehov, törst, trötthet och viktnedgång är lätta att förknippa med diabetes, men när det kommer till en själv känner man inte nödvändigtvis igen symtomen. Diabetes orsakar även många olika sorters problem med fötterna, till exempel domningar, muskelkramper och muskelsvaghet samt större risk för inflammationer, berättar Ilanne-Parikka.

– Trötthet efter en måltid, lättretlighet, humörsvängningar och förändringar i fjärrseendet är andra symtom som det gäller att ta på allvar. Det är lätt att gå och låta mäta sina blodsockervärden på den egna hälsostationen.

Mediciner kan inte ersätta motion och kost

Vid typ 2-diabetes läggs fokus på förebyggande av sjukdomen. En del av dem som riskerar att insjukna kan undgå att få typ 2-diabetes med hälsosamma levnadsvanor, rätt kost och regelbunden motion. De som tillhör riskgruppen har ärftlig benägenhet att få sjukdomen och levnadsvanor som gör dem mera mottagliga för sjukdomen.

Ilanne-Parikka ger en enkel minnesregel: – Du hör till riskgruppen, om du har en nära släkting som har diabetes typ 1 eller 2 och om du som man har ett midjemått på över en meter och som kvinna över 90 centimeter.

Då ämnesomsättningen blir långsammare i medelåldern kan man behöva kämpa riktigt hårt för att hålla vikten under kontroll. Motion är medicin i alla lägen. Pirjo Ilanne-Parikka har många gånger sett hur man med hjälp av förändrade levnadsvanor kan minska diabetesmedicineringen och ibland till och med helt lämna bort medicinerna.

– Motion och hälsosam kost är bra även för dem som redan har fått en diagnos. Enbart med medicinering uppnås inte samma resultat som genom att till exempel gå ner tio kilo i vikt.

Typ 1-diabetes går däremot inte att förebygga med livsstilsförändringar. Vid denna form av diabetes upphör insulinutsöndringen gradvis på grund av en inflammation i bukspottkörtelns insulinproducerande celler.

Typ 2-diabetes behandlas med blodsockersänkande läkemedel, om blodsockret inte hålls normalt med förändrade levnadsvanor. Läkemedelsbehandlingen skräddarsys individuellt med beaktande av målen för behandlingen, läkemedlets verkan och effekt samt lämplighet.

Endast intagna läkemedel hjälper

En mycket allmän missuppfattning är att det går att sluta med medicineringen när blodsockret, blodtrycket eller kolesterolvärdet har gått ner till målnivån med hjälp av läkemedel. Många tror även att det går att använda dessa läkemedel som en kur. Överläkare Ilanne-Parikka dömer ut båda dessa föreställningar som felaktiga.

– Beslut om att avsluta en behandling eller medicinering bör inte tas på egen hand hemma. Det finns så många former av diabetes, så ordinationerna och råden är alltid högst individuella. Övriga sjukdomar och levnadsvanorna inverkar också på behandlingen.

Förhöjt blodsocker i samband med diabetes påverkar blodfetternas sammansättning: triglyceridfettet ökar och det goda HDL-kolesterolet minskar. LDL-kolesterolets kvalitet är farligare för diabetiker än för friska personer. Även diabetessjukdomen i sig belastar hjärtat och påskyndar artärförändringar.

– Kost och förändrade levnadsvanor sänker kolesterolet. För att uppnå behandlingsmålet krävs ofta även läkemedelsbehandling. Om ett läkemedel ger biverkningar, finns alternativ. Det lönar sig även att ta reda på om de eventuella biverkningarna verkligen beror på läkemedlet eller på någonting annat.

Det är viktigt att sköta om blodtrycket eftersom ett högt blodtryck och diabetes är en farlig kombination. Risken för en diabetiker att insjukna i en kranskärlssjukdom eller en cirkulationsstörning i hjärnan är 2–5 gånger större än hos friska personer.

– Många som insjuknat undrar över varför det behövs flera blodtrycksmediciner. Vissa läkemedel har en understödjande effekt. Läkemedlen har dessutom färre biverkningar använda tillsammans än om man skulle använda en stor dos av bara ett läkemedel. Ett plus ett är mer än två, sammanfattar Pirjo Ilanne-Parikka bakgrunden till blodtrycksmedicineringen.


Orörlighet och stillasittande är verkliga hälsorisker. I synnerhet de som har ett stillasittande arbete borde röra på sig i tre minuter efter att ha suttit i en halv timme.

På Diabetesförbundets webbplats kan man göra ett test som bedömer om man har liten, måttlig eller stor risk att insjukna. www.diabetesliitto.fi

Diabetes är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som alla har ett för högt blodsocker gemensamt. Det finns flera olika former av diabetes, varav de vanligaste är typ 1-diabetes, typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. www.diabetesliitto.fi

På diabetikerns tallrik

Det sägs att rätt sorts kost är lika effektiv som läkemedel i behandlingen av typ 2-diabetes.

Hur borde då diabetikerns tallrik se ut? – Kvalitetsrekommendationen för kosten är i själva verket densamma för hela befolkningen. Enda skillnaden är att diabetikern måste ta rekommendationen på större allvar än övriga, säger näringsterapeuten Eija Ruuskanen.

– Kostrekommendationen är densamma för alla diabetestyper. Matens kvalitet har ett terapeutiskt värde i synnerhet i förebyggandet och behandlingen av hjärt- och kärlsjukdomar, sammanfattar Ruuskanen betydelsen av en hälsosam kost.

Vad ska vi äta i dag?

Viktig kost för diabetiker är all mat som främjar kärlhälsan såsom fiberrika spannmålsprodukter, grönsaker, mjuka vegetabiliska fetter och fisk. Hjärtmärket är ett hjälpmedel i valet av kärlhälsosam mat.

– Med tanke på behandlingen av diabetikerns kärlhälsa är det viktigt att minska mängden hårt fett, salt och socker samt öka mängden mjukt fett och fibrer i vardagskosten.

– Det gäller att komma ihåg att använda sparsamt med hårt fett och välja mjukt fett i stället, även om man tar kolesterolmediciner. Ibland inbillar sig folk att de kan återgå till sina gamla vanor bara de tar sina mediciner.

Ruuskanen uppmanar alla att öka användningen av produkter från växtriket och minska användningen av animaliska produkter.

– Vegetarisk mat en gång i veckan är ett utmärkt mål även för diabetiker.

Syndigt gott

Trots den allmänna missuppfattning som råder behöver en diabetiker inte undvika någon mat helt och hållet. Ingen enskild mat är så ohälsosam eller dramatisk med tanke på blodsockret att det inte skulle gå att äta ens lite av den.

– Salt, söt och fet mat anses vara förbjudna läckerheter. Genomtänkta godsaker utgör ändå en betydande del av den hälsosamma kost som är viktig för diabetikern under hela livet. Ingen orkar dag ut och dag in förbjuda sig själv att äta godsaker.

– På lång sikt behöver vi ha de där stunderna då maten är mer vård av själen än av den fysiska hälsan, för att klara av att hålla en hälsosam kost.

Den perfekta matdagen är individuell

Förutom att man vet vilka födoämnen som är hälsosamma, måste man även vara medveten om hur ofta och hur mycket man äter. Fyra eller fem gånger per dag är en lämplig måltidsrytm för de flesta diabetiker. Tiden mellan måltiderna får inte överstiga fyra eller fem timmar för att hungern ska hållas under kontroll och mängden mat måttlig.

– För att få ihop en mångsidig kost och ha kontroll över mättnadskänslan lönar det sig att äta två mål varm mat per dag. Även då det gäller frukost och kvällsmat bör man se till mångsidigheten. Det ska finnas fiberrika spannmålsprodukter, mjukt fett, en proteinkälla och grönsaker på tallriken.

– Sätten att få till en hälsosam måltid är många och varje diabetiker har olika målsättningar gällande helheten. Alla har inte möjlighet att äta två mål varm mat per dag. Till eftermiddagskaffet vill många äta något sött och det förstör inte heller hela dagen.

Vad innebär tallriksmodellen?

Tallriksmodellen är ett exempel på hur man kan komponera en hälsosam måltid som följer rekommendationerna. Man börjar med att fylla halva tallriken med grönsaker. En fjärdedel av tallriken fylls med potatis, pasta, korn eller ris. I stället för vitt ris finns mera fiberrika alternativ, till exempel ris- och spannmålsblandningar. En knapp fjärdedel fylls med fisk, kött eller en vegetarisk huvudrätt.

En skiva fullkornsbröd med bredbart pålägg fungerar som komplement till måltiden. Måltidsdrycken är fettfri mjölk, surmjölk eller vatten. Till efterrätt kan man äta bär och/eller frukt.

En dylik måltid innehåller 300–400 kilokalorier och passar till exempel som huvudmål för den som har ett fysiskt lätt arbete. Om det behövs mer energi, kan man lägga till mera bröd och potatis och öka storleken på huvudrätten. En vegetarisk kost passar även diabetiker.

TIPS! På diabetestidningen Diabeteslehtis webbplats finns många hälsosamma och goda recept: diabeteslehti.diabetes.fi/keittokirja